Igår såg jag ett inlägg på Facebook gällande en person som endast vill ha ett spel som för det mesta är djup och en skapar ett band med karaktärerna och en sugs verkligen in i storyn. Någon på det inlägget kommenterade att hen tyckte Skyrim gav en det djupet och genast kom det en person och kommenterade sin negativt inställda åsikt kring spelet. Så jag tänkte försöka förhålla mig till hur spelet är och varför jag älskar Skyrim.

 

Skyrim är ett spel med många brister. Det är ett spel som crashar ofta (allt från att spelet stängs ner till att det faktiskt bara stannar upp, så en vågar absolut inte taba ur spelet), den har många buggar där questlines står stilla och en måste ibland använda sig av consol commands (en utav de buggigaste karaktärerna är till exempel Serana, som alla hatälskar). Skyrim är inte heller ett spel som är riktigt gjort för PC, den har klumpiga kontroller (although inte lika klumpiga som Resident Evil) och alldeles för få voice actors (de har samma röst för en person som är "ond" och en person som är "god" i samma questline) och ibland så undrar en om personen som skrev dialogerna någonsin kommunicerat förr i sitt liv.

 

Det finns jobbiga karaktärer *host* Serana och Lydia *host host* och det finns även ibland konversationer som känns framkrystade till att en ska få ett quest. Det finns inte mycket utrymme till rollspel, antingen säger en det spelet vill att en ska säga eller så får en skita i questet. Trots alla dessa fel och tabbar så älskar jag Skyrim och jag har över 600 timmar på spelet.

 

Jag har förr sagt att för mig när det kommer till spel så är story allt, och i mitt förra inlägg så kritiserade jag en serie utifrån dåligt manus och levereringar av repliker. Jag står fast vid min åsikt kring att storys är viktiga och ett bra manus samt levereringar av repliker, däremot så är Skyrim mycket mer än ett story spel som Beyond: Two Souls eller Heavy Rain, eller Last of Us, osv. Det är ett open-world spel, där en har möjlighet att välja om en vill hålla sig till the main storyline eller göra sidequest. Jag håller med om att vissa quest var väldigt förutsägbara, jag förutspådde hur the Dark Brotherhood skulle sluta och vart förvånad när karaktärerna skulle ha the big reveal och jag hade fått för mig att de redan avslöjat det.

 

Men trots detta så älskar jag Skyrim. Varför? Det finns så många plotholes och dåligt manus och dåligt scriptat spel i övrigt, men det är ett bra spel ändå. Det är ett roligt spel som innehåller drakar, magi och intressant storys, som både the main story, Dawnguard, och Dragonborn. Det finns mycket en kan göra och mycket en kan explora. En märker också att spelutvecklarna lagt ner mycket tid på spelets utseende. Varje grotta, till exempel, är inte den andre lik (som det tydligen var i Oblivion, har inte spelat det men funderar på det) och det gör att det är en intressant sak att bara utforska alla grottor.

 

Spelet i sig är roligt, men det blir ännu roligare med mods. En kan göra spelet helt knasigt, som att lägga till att en kan rida på tuppar och liknande, eller så kan en göra spelet ännu bättre genom att lägga till det en tycker att spelskparana har glömt. Så som att ha en värld med olika klimat men inte tagit chansen att lägga till så att en blir påverkad av de olika klimaten (därav varför jag har Frostfall installerat). Eller att drakarna blir lättare att döda ju högre lvl en blir, då kan en istället installera ett mod som gör drakarna mycket tuffare att möta (Deadly Dragons), osv.

 

Men jag älskar också Skyrim för att även fast en inte kan rollspela i form av dialoger, så älskar jag ändå att rollspela i Skyrim. Jag har min karaktär, med en backstory, och jag vet exakt hur jag ska klara ut spelet till 100% samtidigt som I'm staying true to my characters backstory and motives. Det gör, för mig, spelet mycket roligare och intressantare att spela. Det get djupet det annars kanske saknar. För mig är detta det perfekta avkopplingsspelet (ungefär som CS:GO surf är en avkoppling för andra) där jag kan göra lite som jag vill men samtidigt ha ett eget mål och syfte med spelet.

 

Detta är varför jag älskar Skyrim, trots dess brister. Den ger mig den avkopplingen och friheten jag tycker om och föredrar.