Nu tänkte jag vara lite fräck och fråga er läsare om det är någon som har en sådan här kofta i Stockholms området som hen inte använder och skulle kunna skänka till en deseprat och fattig Loki? ;-; Jag skulle kunna betala en liten slant (max 200:-) för den men vore ytterst tacksam om jag fick den som eventuell present? ;_;

 

Jag har letat runt på internet men har ej hittat någon till ett rimligt pris och de som fanns på H&M var slutsålda.

Den behöver inte se exakt ut såsom på bilden utan det viktigaste är att den har krage, är svart och att knapparna sitter långt upp (såsom på bilden).

 

Det vore grymt snällt om någon hörde av sig på antingen kik eller på mejl, skriv gärna en kommentar om ni mejlat eller skickat till mig på kik.

 

Tack på förhand och jag ber om ursäkt för mig fräckhet.

 

Jag ska fira detta genom att plugga lite och dricka cola. Folk kanske inte tycker att en månad är länge, men när man får panikångest 1-3 gånger i veckan är det något enormt.

 

So fuck everything and everyone! För jag är bäst, and I know it!

 

Vem är jag egentligen?

 

Jag "slutade" tidigt idag för att jag fortfarande inte klarar av att gå till idrotten (patetiskt eller hur? HAHA nej) så jag satt på tåget och funderade på vem jag är egentligen. Vem jag är i mina ögon och vem jag är i samhällets ögon. I samhällets ögon så är jag nog inget. För det är ju det intergenders är, inget. I alla fall är det vad alla säger när man kommer ut som intergender. Att det inte finns något bortom könen för då är man ju ingenting (vilket är helt fel och korkat att ens påstå, det är som att påstå att en man är lesbisk för att han kysser en tjej).

 

Fast i mina ögon vet jag inte riktigt vem jag är. Eller hur jag ska identifiera mig riktigt för jag har krånglat till allting genom att läsa på angående trans personer och hur det är osv och allt bara förvirrar mig ännu mer. Jag valde bort att läsa på om trans* och vad det innebar när jag väl fann min "identitet" eftersom jag undrade varför ska jag läsa på om trans* när jag ändå vet hur jag känner. Jag var aldrig i förnekelse. Jag var bombsäker på vem jag var och valde därför att inte förvirra mig med "mallen" (det är ingen mall egentligen, utan mer som ett stöd för de som inte vet hur de ska identifiera sig) som fanns för intergenders.

 

Men sen kände jag mig tvungen till att göra det för det kändes som om att man bara var en attentionwhore ifall man inte hade läst på, så jag gjorde det och jag vart bara förvirrad. Jag satt och undrade om det jag kommit fram till från början egentligen inte var jag och ifall jag hade identifierat mig fel och en massa saker. Även fast jag var bombsäker på hur jag ville identifera mig, så fick jag för mig att jag måste följa "mallen" för att kunna identifera mig som en intergender.

 

Så idag har jag filosoferat kring detta och äntligen kommit fram till vem jag är och hur jag vill identifiera mig.

 

Loki är mitt namn. Det är inte ett namn jag valde för att jag älskade karaktären i "Thor" och "The Avengers" så mycket. Utan mer för att jag känner mig hemma i det namnet. Jag ser Loki som en intergender, han kan ändra skepnad, vilket betyder att han också kan ändra sitt kön. Däremot har han valt att vara i en maskulin kropp. Han identifierar sig själv som en han.

Mitt namn är Loki för att jag känner igen mig själv i karaktären. Det känns som om att jag också kan byta skepnad, och att jag känner mig mest hemma i en maskulin kropp. Jag kan, som karaktären Loki, också känna mig bekväm i en feminin kropp när jag väl känner för det.

 

Pronomen han, hon och hen är alla passande för mig, inser jag nu. Men de jag föredrar är han och hen. Inte för att jag har något emot hon, utan snarare för att jag inte känner mig tillräckligt feminin för att bli kallad för det pronomet.

 

Jag testade en annan riktning än vad jag egentligen kände att jag var. Men det förstärkte bara den här känslan, att jag är Loki. I have a connection to the name Loki, and I am ducking proud of it.

 

Förresten har jag typ slutat bry mig så äckligt mycket om pronomen (jag var ju typ obsessed med det förut och fick typ ångest så fort någon sa fel sss:) numera, kalla mig vad ni vill, men ifall ni verkligen respekterar mig säg de pronomen jag föredrar, tack. ♥

 

Jag är en intergender (en som inte kan identifiera sig som något utav könen eller ser sig själv som båda, lång text om det HÄR) men jag har kommit fram till att jag föredrar pronomenet han för att jag känner mig mer maskulin än det bortom könen men jag uteslutar inte pronomenet hen utan det är det pronomenet jag föredrar om man pratar om mig inför en stor grupp (t.ex föredrar jag att lärare säger det istället för han, så typ vid föreläsningar och när man använder mig som exempel till något ska man säga HEN) annars är det han jag föredrar eller att man typ växlar från han och hon i en lång mening (ex. "Loki är fett cool, han är jätteawesome, har bra klädsmak och hon typ vet allt! Jag dör på honom så himla mycket hagkajriakhjgekrawjgkej" ett väldigt extremt exempel, men eheheh... det behöver inte vara olika pronomen varannan gång utan att man typ växlar ifall man kommer på ifall man sa "fel" och typ växar tillbaka osv.)

 

Puss på er och förlåt för förvirringarna ;_; ♥