Allt känns bara så extremt absurt just nu. För en vecka sen mådde jag skit. Jag orkade ingenting och jag funderade till och med på att göra något drastiskt åt den hemska känslan jag konstant kände. Jag kände mig ganska döenda, för att vara ärlig.

 

Och nu! Nu är allt förändrat. För första gången på ganska länge så skrattade jag av ren lycka idag. Jag känner mig på riktigt, just i detta nu, extremt lycklig. Varför jag är lycklig är den mest konstiga anledningen någonsin, men det är för att jag fick göra det mest komplicerade någonsin på en uppgift och det gjorde mig så lycklig. Jag sitter just nu och bara är så himla lycklig över just det.

 

Denna kontrast som skett på en vecka känns så extremt absurt i mitt huvud. För en vecka sen ville jag dö för jag orkade inte längre och det kändes som om att min hjärna hade ruttnat och jag kände av det. Men nu, NU sitter jag här och ler och är alldeles till mig. Jag vet inte vad som hänt knappt. Kan det ha varit för att jag har suttit kvar i skolan och pluggat de senaste dagarna? Kan det har varit för att jag sluppit dumburkens eviga tjat på länge? Kan det vara för att jag (äntligen) kommit igång med mitt gymnasiearbete och troligen inte behöver göra en prövning i det? Idk. Jag vet bara att just i detta nu är jag lycklig och jag vill njuta av denna känsla för en vet aldrig när den tas ifrån en igen.