Mitt liv är inte ditt att leka med
2015-12-29 | 08:53:39
Det är ingen nyhet om att det finns personer som förgiftar sociala nätverk, det är ingen nyhet att man inte riktigt kan vara sig själv utan att någon ifrågasätter det. Utan att någon får för sig att förminska en. Göra en till ett enda stort skämt. Tvinga in en i ett hörn. Men jag har tröttnat, så detta är min version. Jag har hört alldeles för ofta om folk som pratar om saker som är trendigt, saker som faktiskt inte är trendigt utan endast fått en röst som blivit hörd. Den saken som jag tänker ta upp som påstås vara en trend är trans*.
För cirka tre år sen när jag kom ut offentligt som icke binär blev jag bemött med positiv respons. När jag talade om för min familj så fick jag stöd men de saknade kunskap. Min skola gav en helt underbar respons och jag har verkligen kämpat och stått upp för mig själv för att få den skolan mer trans*vänlig, vilket jag tror har gett resultat. Jag har fått otroligt mycket stöd, men det går inte en dag utan att jag är medveten om riskerna.
Folk pratar om trender, berömmelse och popularitet som om att det är det enda viktiga. För vissa är det på så vis, absolut, men jag tvivlar på att det är vanligt att man skulle påstå att vara något som rör HBTQA bara för att. Inte för att det är något fel, utan för att det medför risker. Det finns en anledning till att många inte vill tillhöra minoriteter och tar bästa möjliga chans att få identifiera sig med en majoritet, och att folk ens har mage att påstå att en person som är öppen med att vara sig själv endast gör det för popularitet gör mig genuint äcklad.
Jag har blivit bemött på ett bra sätt, såsom man borde bli bemött, men andra har inte haft den turen. Många har blivit utkastade från sina hem, misshandlade, trakasserade och värre. Jag tvivlar på att vid glesbefolkade orter är man lika accepterande ifall man kollar på statistiken. Det finns personer som mår så jävla dåligt för att de blir tvingade till att hålla sin identitet hemlig att det förstör dem helt och hållet.
Det faktum att majoriteten av transpersoner har någon gång övervägt att ta sitt egna liv.
Jag är trans*. Jag har blivit anklagad för att endast söka uppmärksamhet, jag har blivit diskriminerad alldeles för många gånger, blivit ifrågasadd och utfrågad av personer som är anonyma på nätet. De som sitter tryggt bakom en skärm och tycker det är rättvist att fråga om saker som man aldrig skulle fråga en cisperson. Jag har mått sämst på grund utav hur jag blir bemött av samhället. Jag har inte velat leva för att jag är så himla trött på att bli ifrågasagd och förhörd om saker som inte angår någon annan än mig själv. Jag har haft alla möjliga utfall av ångest- och panikattacker på grund utav att jag är jag och ingen verkar kunna förstå vem jag är.
Att offentligt tala om vem man är, är inget man väljer på grund utav popularitet. Det är något man väljer för att tillföra sin röst i massan. För att visa samhället att man finns, att man har känslor som kan bli sårade och att detta är inget som är okej eller borde vara en norm! Så sluta lek med andras liv, hänga ut människor, döma dem för det som inte angår en själv. För så länge du inte behöver oroa dig för att bli mördad, trakasserad, misshandlad eller värre, så har du ingen rätt att tolka vår situation åt oss.