Jag har tänkt väldigt mycket. Jag gör det ibland, jag tänker och jag funderar, och som den psykologi person jag är där jag tror att alla människor formas mest utav samhället och hur de bemöter människor så kommer jag fram till vissa slutsatser som får mig att tänka till.

 

Jag har levt efter en regel i mitt liv. "Behandla andra så som du blir behandlad" vilket basically betyder "visar du respekt gentemot mig visar jag respekt gentemot dig". Jag personligen tycker det är en ganska bra regel. Eller, jag tyckte det tills jag började tänka till.

 

Det finns minoriteter här i Sverige, och jag tillhör några utav dem dock kan jag dölja min "minoritet utsatthet" eller hur man nu ska förklara det, det kan däremot inte vissa andra. För andra blir de placerade i minoriteterna endast på grund av deras utseende. De jag talar om är invandrarna eller de med utländsk bakgrund.

 

Vart vill jag komma med detta? Jo, jag har mött folk som varit elaka mot mig personligen endast på grund utav jag är ljushyad och därav lever med privilegier. Detta är något jag absolut förstår, men just då kände jag mig väldigt utsatt då jag inte förstod mig på det.

 

Inte för att dra alla över en kam utan endast för att betona stereotypen. Enligt alla så är alla med utländsk bakgrund problem. Problem för allt och alla. De tar våra jobb, våra barn, våran kultur och allt sådant. Det är väl det vi får lära oss? Vi med svensk bakgrund, eller snarare nordisk bakgrund, vi får lära oss att akta oss eller något sådant.

 

Tänk då er alla dessa människor med utländsk bakgrund. Hur tror ni att de uppfattar oss med nordisk? Hur känner de sig att de måste förhålla sig till oss? Vissa kanske tänker att de måste motbevisa oss, vara artiga och trevliga och ge oss en chock. Majroiteten, tror jag, går in i försvars tillstånd. De bygger upp en attityd för att skydda sig själva. De blir informade i en stereotyp byggd på fördomar. Att oavsett vad de gör så blir de alltid dömda på grund av det.

 

Hur skulle du förhålla dig till personer som jämt dömer dig? Som ser dig som ett problem bara för att du existerar? Jag vet att det kanske inte riktigt är så tydligt, men jag tror ändå att dessa människor känner det längs nackhåren hur folk dömer en på grund av ens utseende. Över något man absolut inte har kontroll över.

 

Så vem är det egentligen som är problemet? Det är VI. Vi som lyssnar på att människor föds som problem. Vi som är så blinda över att inse att mer arbetskraft ger mer jobb. Vi som tror att kulturen är bra som den är. Vi som dömer hunden efter håren.

 

Hur kan vi ändra detta? Genom att ändra oss själva. Genom att vara the bigger person och inse att folk, såsom SD eller den äldre generationen som var uppväxta på ett annat sätt, har fel. De vet inte allt. De tror endast på blinda siffror. Bara för att de har en högre position än oss ungdomar betyder det inte att de har rätt. Behandla alla personer på samma sätt. Särbehandla ingen.