Det finns många sätt att se på samhället. Några kanske tycker samhället är bra såsom det är, andra ser de flesta felen med hur samhället är uppbyggt. Vissa hetsar kring jobb och bostäder medan andra hetsar kring jämställdhetsfrågor och likabehandlingsplaner. Politik, politik, politik.

 

Ifall ni skulle fråga mig vad jag vill se för förändring i samhället så skulle jag svara dig "folket". För mig verkar det största problemet vara folket. Visserligen kan man forma in folket efter hur samhället är uppbyggt, såsom med lagar och sådant, men tyvärr så är personligheten fortfarande kvar och man hör de jämt klaga på tunnelbanor och bussar.

 

För mig så skulle, i ett idealt samhälle, alla människor respektera varandra och framförallt visa lite medmänsklighet. Sluta se folk som parasiter i samhället och istället se dem som den möjlighet de är. Sluta vara så forta med att döma någon och ge alla en ärlig chans. Få sina prioriteringar rätt.

 

Missförstå mig icke, jag menar inte att jobb och bostäder är en fel prioritering eller jämställdhetsfrågor och likabehandlingsplaner, men ifall vi skulle fråga en person vad de skulle göra för en miljon svenska kronor så skulle nästan alla göra vad som helst. Att prioritera pengar är inte helt fel i sig då det är trevligt att kunna ha oändligt med tillgång till tjänster och varor men att prioritera pengar framför en människa är ganska så fucked up.

 

Ännu värre är när folk inte ser möjligheten till att utvidga sin kunskapsbubbla när de möter på något de inte förstår sig på så de väljer istället att förneka det och vara ignoranta istället. Folk kan vara arga över saker de inte har men ifall samhället var idealt så skulle medmänniskorna hjälpa dem på traven. För vi alla behöver en liten knuff ibland.