Mitt hat för människor är ingen nyhet. Varför jag hatar människor är så uppenbart för mig men inte för andra. Människor är trångsynta egoister. De tänker bara på sig själva och har svårt för att öppna upp sina andra sinnen. Varför det är så är troligen samhällets uppbyggnad eller bara för att det bara är så.

 

Nu pratar jag dock inte om alla utan endast majoriteten. Den som tar mest plats i samhället. Den som hyllas och blir publicerad på ett bra sätt.

 

Varför jag ännu en gång tar upp mitt hat för mänskligheten är för att jag är trött på den. Jag är en person som älskar att bläddra i mina news feed lite här och var på olika sociala nätverk. Facebook, tumblr, twitter, instagram osv. Det finns så många människor som får mig att vilja ge upp med livet. Som kväver min motivation med deras uttryck, människor jag en gång i tiden såg upp till.

 

Jag är en person som faller lätt för grupptryck. Dessa grupptryck får mig jämt att tvivla på min identitet och vem jag är. Nu pratar jag inte bara om grupptryck där folk tvingar i en saker med hjälp av ord, utan även där folk bara gör saker och man vill känna sig accepterad av gruppen.

 

Jag försöker träna bort detta genom att isolera mig från människor eftersom det är alltid de som varit problemet (och självfallet mitt fel för att jag tillåter mig själv bli påverkad).

 

Grupptryck är något jag avskyr, därför hatar jag verkligen när folk uttrycker sina personliga åsikter. De säger på ett sådant brutalt sätt så att man får för sig att man inte har något annat val än att ge med sig. Varje gång jag själv blir utsatt för någon som uttrycker sig på ett sådant close minded sätt så grips jag av panik och min sinnen till att försvara min personliga åsikt försvagas eller stängs av. Vilket gör att jag inte har något annat val än att ge med mig.

 

 

Vart jag försöker komma med detta är väl att folk konstant vill att jag ska vara med i debatter och debattera tillsammans med andra. Jag är jättedålig på att uttrycka min åsikt speciellt till någon jag inte känner och eftersom jag vet en aning hur människor fungerar så känner jag en enorm press på att stava så formelt och "intelligent" jag kan och det är något så frustrerande att jag inte ens kan uttrycka hur jag känner i ord.

Jag vet vilkas rättigheter jag står för och vad jag vill försvara, men det betyder inte att jag varje dag vill behöva känna ett behov att ifall jag inte uttrycker mig feministiskt, anti-homofobiskt/transfobiskt/rasistiskt osv, så är jag inte en bra människa. Självfallet vill jag kunna debattera om sådant här och kanske försöka konvertera någon till att förstå allvaret men jag klarar inte av att känna den pressen varje dag! 

 

Jag känner ett enormt grupptryck mot att behöva försvara min åsikt hela tiden för annars kommer någon döma mig. Självfallet vill jag gå in i diskussioner och säga vad jag tycker och tänker, men lika mycket som jag vill försvara min egna åsikt vill jag inte hamna i konflikter eller i en hat period. Det har skett för många gånger med mig och det är något jag vill undvika.