Av någon anledning så tar folk illa upp när jag säger så till dem.

Så jag tänkte ge er en liten inblick till hur mycket jag egentligen värderar mina böcker.

 

Jag skulle kunna offra mitt liv för att rädda mina böcker. Jag älskar mina böcker lika mycket som en förälder älskar sitt/sina barn. Jag skulle sälja min själ (alla supernatural fans vet att det är inget man skulle vilja göra. NÅGONSIN) för att se till så att mina böcker har det bra. Min största motivation till att städa är för att mina böcker ska ha en fin utsikt. Böcker för mig är som ett levande föremål som man älskar av hela sitt hjärta och ifall de gör illa sig (exempelvis att sidorna viks in) fäller jag actual tears för att det gör ont inom mig att se dem skadade och jag göra allt jag kan för att "läka" dem (dvs jag sätter tunga och stora böcker på dem tills sidorna ej är invikta längre).

 

Ni vet det där djuret eller personen som alltid får en att må som bäst? Det djuret/personen är mina böcker. Varje gång jag mår dåligt tar jag ner, antingen en bok, eller flera och lägger dem runt mig och sniffar dem (yes, I actually sniff them bc books smells wonderful!).

 

Mina böcker är mina bästa vänner. De tröstar mig, de ger mig glädje, sorg och känslor. De lär mig enormt mycket om både världen och mig själv. De är bara den bästa vännen man kan ha i livet och jag älskar dem så mycket!

 

 

Böcker är bra och de är grymt värdefulla. Alla som har sett Only Lovers Left Alive - ni vet när Eva packar ner sina böcker? Så känner jag för alla mina böcker!

 

Böcker är de enda som får se min sanna sida av mig... Och de jag värderar lika mycket som böcker. Så när jag säger "Jag värderar dig lika mycket som jag värderar mina böcker" så menar jag "Jag älskar dig så jävla mycket och jag hoppas att du aldrig försvinner ut ur mitt liv!"

 

Undra hur förkortningen skulle bli för det... JVDLMSJVMB.... Vad fult o^o

Oh well...

Bye