Inte okej!

Det beror helt på definitionen av perfekt. Din definition verkar vara något helt utan brister, som aldrig gjort något fel och aldrig har fel. Och det finns ingenting som uppfyller de kraven, speciellt inte en person. Och varför ha ett ord för något som inte existerar - dessutom ett väldigt använt ord?

Min definition av en perfekt person är snarare en person som är perfekt pga sina brister. Att vara felfri är inte ett mål att uppnå. Alla har vi våra brister, vissa kan handskas med dem och andra inte.

Att vara perfekt innebär för mig att en person har mindre bra egenskaper, antingen många eller några få. Men personen kan handskas med dem, låter de inte styra hela personligheten. eller så väger de positiva egenskaperna upp för dem negativa. En person utan brister är för mig inte en perfekt person - för då vågar den inte stå för att den har brister. Den personen döljer det av en orsak jag inte känner till.

Så om du tänker på min definition av en perfekt person. Är då inte "du är perfekt" den finaste komplimangen utav dem alla? Inte du är felfri - utan snarare "jag vet att du har dina brister, men du har också dina positiva sidor - och dessa kombinerat gör dig till den perfekta människa jag tycker att du är."

Alltså, grejen är den att perfekt för dig och perfekt för nån annan inte alltid är samma sak. Man är alltid väldigt självkritisk och ser sina brister och är medveten om dem, men folk runt om en ser inte det på det viset.
Om man själv knatar runt och tycker att man är helt perfekt så är man ingen rolig människa, de människor jag vet som verkligen tycker att de är perfekta och utan brister är de mest dryga och tråkiga människor jag vet och DET är en av deras stora brister kan jag säga. Jag har inget gemensamt med en människa som tycker att hen är helt perfekt.
Det är ens brister som gör en om inte perfekt kanske så i alla fall unik. De som tycker om en gör det med de eventuella bristerna som man har. Det är inte så att folk 'blundar' för bristerna, det är bara det att de ser förbi det och ser den fina personen bakom dem och de väljer att tycka om dig för att du är du helt enkelt!
Bara för att du tycker att du har brister så är det inte alla andras sanning om dig.
Jag förmodar att du inte går runt och tänker på folks brister när du träffar dem och jag antar dessutom att du inte berättar om dem om du ser dem...eller hur?
Såå det jag vill komma fram till här i detta svammel är att du är perfekt för att du är du...med dina eventuella brister. Du har en helt enormt fin och mysig personlighet och helt fantastiska värderingar som du ska vara stolt över!
(har klurat som en tok för att komma på nåt klokt att skriva om detta, men jag vet ärligt inte om jag typ lyckades...men nåja...det blev nog rätt svamligt...sorry)
Kram på dig Loki!

Men åh, inte gråta... Jag håller med dig om att böcker är perfektion och att inget kan mäta sig med dem, men bara för att man inte kan mäta sig med något som är perfekt så betyder inte det att nåt/nån annan kan vara perfekt på sitt lilla vis.

Jag tycker inte att man ska överanvända ordet perfekt..för egentligen är det inte mycket som är perfekt...jag tycker personligen att någon som är perfekt är tråkig...(om man nu inte syftar på böcker såklart)
Och du min vän...är allt annat än tråkig bara så du vet det!
Skönt att du tyckte att det jag skrev innan var lite klokt i alla fall...
Kram

Omg jag insåg precis att jag har missat ett 'inte' på ett ställe... (...bara för att man inte kan mäta sig med något som är perfekt så betyder inte det att nåt/nån annan INTE kan vara perfekt på sitt lilla vis.)