Jag har just nu skrivit tre mejl.

 

Ett mejl till alla nya lärare jag har angående mitt önskade pronomen. Jag hoppas att ingen sitter och tänker vad fan det är jag menar.

 

Ett annat mejl till skolkuratorn angående att boka ett möte om mina höga mål jag sätter på mig själv och ifall man borde informera lärarna angående min hemska ångest som smyger upp alldeles för ofta när jag gör hemuppgifter.

 

Och ett tredje mejl till min "utomstående" kurator angående en ny tid. Jag skrev världens invecklande mejl någonsin om hur mitt schema såg ut och jag fick bara mardrömmar av att läsa igenom det sen.

 

Usch. Jag hatar verkligen att vara formell, och det ironiska är att det ändå bara jag som är det när jag skickar mejl. När jag får svar, svarar alla ledigt och trevligt. Sedan sitter jag där och försöker hitta de mest jobbigaste orden och de där perfekta meningarna för att inte låta själva jag reflekteras i mejlet.

 

Man kan påstå att mitt mejl saknar liv. Det är bara kalla ord som ger en rysningar. Hoppas ingen lärare eller kurator sitter i mörkret och läser sina mejl...

 

Men nu är DE mejlen skickade. Nu måste jag göra min läxa jag hade i Film och TV produktion, då jag ska titta på klipp. Minns inte ens vilka klipp jag skulle kolla på....

Ta lärdom av detta inlägg - gör inte som Loki. Skriv inte känslolösa mejl endast för att låta formell. Lek med orden.

 

Ha det gött.