Det har snart gått två veckor in på sommarlovet och jag klagar redan. Jag gnäller och klagar på att det är sommarlov. Att vakna upp på morgonen för att gå till skolan var med i min rutin och nu är det sommarlov. Jag har så mycket tid men vet inte hur jag ska spendera den.

 

Ugh. Jag hatar verkligen sommarlov. Det känns bara som att jag existerar men finns inte. Jag känner mig rastlös men har ingen motivation till att göra något för jag kan lika gärna göra det imorgon. Det är så himla trist och idiotiskt och jag saknar verkligen skolan. Då jag fick vara social, känna mig behövd och hade något att tänka på.

 

Är det därför folk söker till att sommarjobba? Eller är det för pengarnas skulle? Eller kanske båda?

 

Det enda produktiva jag gör nu när jag har ledigt är att jag löser Sudoku, men det gör jag mest för att hålla sinnet alert och för att inte somna.

 

Jag förstår verkligen inte meningen med sommarlovet, egentligen. Jag vill gå i skolan, lära mig saker, inse meningen med livet och finna det ljuva med att gå ut. På sommarlovet blir jag bara så isolerad, som en skygg hamster inne i sitt bo och är rädd för omgivningen. Bara ligga i sängen och kollar på serier och fräser åt det sociala livet.